Händelser och känslor har kommit ikapp mig de senaste dagarna. Ligger vaken flera timmar och vill skrika, dansa, hoppa, kramas, slåss eller bara fly till en avlägsen plats för enskildhet och meditation. Allt äckligt, allt smutsigt, i världen, i kroppen, i sinnet. Eftersträva någon klinisk renhet som aldrig går att uppnå. Trött på allt som händer och allt som inte händer, allt som ska vara si eller så, trött på människor, trött på mig själv. Mina tankar, instängda, nedtryckta, bortsjasade. Saknar mig själv. Är detta jag, hur ska jag vara, hur bör jag vara, hur vill jag vara.
Regler, normer, folk som följer dem, folk som inte följer dem. Maktlöshet inför maktkåthet. Vill att allt ska vara som du vill att det ska vara, vilket i sin tur är som du inte vill att det ska vara men samtidigt kanske inte fullt ut. Fy för perfekta människor och fy för människor som inte är perfekta. Ta sig an konflikter med sans och logik för att du hatar skrik och hat, när du egentligen bara vill skrika och hata. Hyckleri, hyckleri framför allt, det värsta du kan göra dig skyldig till men också det totalt oundvikliga. Behöva förklara allt för alla och förklara igen för att du tror att de inte förstår när de i själva verket har genomskådat dig. Eller bara inte bryr sig.
En tyst explosion för att kunna fortsätta i tysthet. Eller fortsätta explodera.
fredag 31 augusti 2012
fredag 10 augusti 2012
Probiotika - bakterierna som är magens bästa vän?
De som känner mig vet att jag alltid har dragits med ständiga magbesvär. Det skulle vara skrämmande att få reda på hur många gånger under mitt snart 26-åriga liv jag har yttrat orden "jag har ont i magen". Som bekant är magproblem något som blir allt vanligare bland västerlänningar. Vår moderna livsstil med stress, stillasittande och felaktig kost är nog en stor del av problemet. Säkert spelar även genetiska och andra faktorer in.
Ett sätt att försöka få ordning på magen är att genom kosten tillsätta nyttiga bakterier som kan leva i vår tarm - så kallad probiotika. Probiotika definieras av WHO som "Levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten.” Den vanligaste probiotikan är mjölksyrebakterier, som finns i alla former av youghurt och fil. Naturlig probiotika finns också i syrade grönsaker, t.ex. surkål och kimchi. Bäst är att syra sina egna grönsaker, köp annars av god kvalitet från kyldisken om de ska göra nytta. Man kan också köpa probiotika i tablettform på hälsokost.
Som ett svar på denna nya bakterietrend har många livsmedelsföretag börjat komma ut med probiotiska vardagsprodukter. För min egen del så ville jag reda ut vilka bakterier som egentligen finns i vilka produkter. Det blev en lång lista!
Vanlig yoghurt
Lactobacillus delbrueckii bulgaricus, Streptococcus salivarius thermophilus.
Även anda bakterier kan tillsättas.
Actimel (Danone)
L.Casei Defensis
Activia (Danone, finns även som filmjölk)
Actiregularis-bifidus
Cultura Dofilus (Arla)
Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12
My Moment (Lindahls)
Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium, L.casei
OLO (Valio)
Lactobacillus rhamnosus GG, Lactobacillus rhamnosus Lc705, Propionibacterium freuderreichii JS, Bifidobacterium Bb-12
Vanlig filmjölk
Olika bakterier från släktena Streptococcus, Lactococcus, Leuconostoc.
A-fil (flera olika varumärken)
Filkultur + Lactobacillus acidophilus
Cultura aktiv fil (Arla)
Filkultur + Lactobacillus casei F19
Kefir (Arla)
Lactococcus lactis lactis, Lactococcus lactis cremoris, Lactobacillus brevis, Leuconostoc mesenteroides cremoris, Candida kefyr
Onaka (Arla)
Filkultur + Bifidobacterium lactis
Philura (Milko)
Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium lactis, Lactobacillus casei
Verum hälsofil (Norrmejerier)
Lactococcus lactis L1A
Öresundsfil (Skånemejerier)
Filkultur + Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium
Proviva (Skånemejerier)
Lactobacillus plantarum 299v
Bravo Friscus (Skånemejerier)
Lactobacillus plantarum H9, L. plantarum LPa
Ja, man kan ju ana att företagen tjänar pengar på detta! Som vanligt är det en god idé att ta saker och ting med en nypa salt. En intressant artikel i Läkartidingen konstaterar bland annat följande; "De bakterier som används för själva tillverkningen av mjölkprodukterna (filmjölk, yoghurt, långmjölk etc) är huvudsakligen speciellt utvalda för att de växer bra i mjölk och ger en smakfull produkt. Det är dock anmärkningsvärt att just dessa stammar har fått så stor genomslagskraft, då de i en normal tarmflora representerar endast några promille av det totala antalet mikrober. /.../ Vi vet inte i dag vad kontinuerlig användning av probiotika kan innebära på lång sikt och hur den naturliga floran påverkas av att en och samma probiotiska stam tillförs dagligen. /.../ Möjligen kan en sådan artificiell princip påverka den normala koloniseringen och därmed mångfalden av naturligt förekommande bakterier, med framtida oklara medicinska olägenheter."
Artikeln konstaterar också att dessa probiotiska bakterier inte är en naturlig del av vår tarmflora, eftersom de inte överlever särskilt länge utan måste tillsättas kontinuerligt. Man föreslår istället att vi bör skydda vår naturliga tarmflora genom att undvika antibiotika och tarmsköljningar, samt äta så naturlig, oprocessad mat som möjligt. Låter inte helt ovettigt!
EFSA granskade för ett par år sedan en mängd livsmedel med påstådda hälsoeffekter. Resultaten kan man läsa om här:
http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/396-av-400-naringspastaenden-underkanda/ http://www.privataaffarer.se/borsguiden/va-bors/eu-rensar-i-yoghurtdjungeln-78190
I vanlig ordning får man efter lite efterforskning göra sin egen bedömning. Jag är beredd att ge probiotika en chans och se om det funkar (sen om det är placebo eller ej är ju alltid intressant), men jag rekommenderar ingen att lägga halva sin månadslön på sådana här produkter och tro att allt kommer att bli bra. Det verkar också vara en god idé att variera mellan olika bakteriekulturer.
Fotnot1: Probiotika - nyttiga magbakterier - är ej att förväxla med prebiotika, som är livsmedel som verkar främjande för dessa bakterier. Det kan vi ta en annan gång!
Fotnot2: Många av de probiotiska bakterierna är patenterade av de olika företagen. Lactobacillus plantarum 299v är t.ex. Provivas bakterie, och Arla har sin Lactobacillus casei F19.
Ett sätt att försöka få ordning på magen är att genom kosten tillsätta nyttiga bakterier som kan leva i vår tarm - så kallad probiotika. Probiotika definieras av WHO som "Levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten.” Den vanligaste probiotikan är mjölksyrebakterier, som finns i alla former av youghurt och fil. Naturlig probiotika finns också i syrade grönsaker, t.ex. surkål och kimchi. Bäst är att syra sina egna grönsaker, köp annars av god kvalitet från kyldisken om de ska göra nytta. Man kan också köpa probiotika i tablettform på hälsokost.
Som ett svar på denna nya bakterietrend har många livsmedelsföretag börjat komma ut med probiotiska vardagsprodukter. För min egen del så ville jag reda ut vilka bakterier som egentligen finns i vilka produkter. Det blev en lång lista!
Vanlig yoghurt
Lactobacillus delbrueckii bulgaricus, Streptococcus salivarius thermophilus.
Även anda bakterier kan tillsättas.
Actimel (Danone)
L.Casei Defensis
Activia (Danone, finns även som filmjölk)
Actiregularis-bifidus
Cultura Dofilus (Arla)
Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis BB-12
My Moment (Lindahls)
Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium, L.casei
OLO (Valio)
Lactobacillus rhamnosus GG, Lactobacillus rhamnosus Lc705, Propionibacterium freuderreichii JS, Bifidobacterium Bb-12
Vanlig filmjölk
Olika bakterier från släktena Streptococcus, Lactococcus, Leuconostoc.
A-fil (flera olika varumärken)
Filkultur + Lactobacillus acidophilus
Cultura aktiv fil (Arla)
Filkultur + Lactobacillus casei F19
Kefir (Arla)
Lactococcus lactis lactis, Lactococcus lactis cremoris, Lactobacillus brevis, Leuconostoc mesenteroides cremoris, Candida kefyr
Onaka (Arla)
Filkultur + Bifidobacterium lactis
Philura (Milko)
Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium lactis, Lactobacillus casei
Verum hälsofil (Norrmejerier)
Lactococcus lactis L1A
Öresundsfil (Skånemejerier)
Filkultur + Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium
Proviva (Skånemejerier)
Lactobacillus plantarum 299v
Bravo Friscus (Skånemejerier)
Lactobacillus plantarum H9, L. plantarum LPa
Ja, man kan ju ana att företagen tjänar pengar på detta! Som vanligt är det en god idé att ta saker och ting med en nypa salt. En intressant artikel i Läkartidingen konstaterar bland annat följande; "De bakterier som används för själva tillverkningen av mjölkprodukterna (filmjölk, yoghurt, långmjölk etc) är huvudsakligen speciellt utvalda för att de växer bra i mjölk och ger en smakfull produkt. Det är dock anmärkningsvärt att just dessa stammar har fått så stor genomslagskraft, då de i en normal tarmflora representerar endast några promille av det totala antalet mikrober. /.../ Vi vet inte i dag vad kontinuerlig användning av probiotika kan innebära på lång sikt och hur den naturliga floran påverkas av att en och samma probiotiska stam tillförs dagligen. /.../ Möjligen kan en sådan artificiell princip påverka den normala koloniseringen och därmed mångfalden av naturligt förekommande bakterier, med framtida oklara medicinska olägenheter."
Artikeln konstaterar också att dessa probiotiska bakterier inte är en naturlig del av vår tarmflora, eftersom de inte överlever särskilt länge utan måste tillsättas kontinuerligt. Man föreslår istället att vi bör skydda vår naturliga tarmflora genom att undvika antibiotika och tarmsköljningar, samt äta så naturlig, oprocessad mat som möjligt. Låter inte helt ovettigt!
EFSA granskade för ett par år sedan en mängd livsmedel med påstådda hälsoeffekter. Resultaten kan man läsa om här:
http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/396-av-400-naringspastaenden-underkanda/ http://www.privataaffarer.se/borsguiden/va-bors/eu-rensar-i-yoghurtdjungeln-78190
I vanlig ordning får man efter lite efterforskning göra sin egen bedömning. Jag är beredd att ge probiotika en chans och se om det funkar (sen om det är placebo eller ej är ju alltid intressant), men jag rekommenderar ingen att lägga halva sin månadslön på sådana här produkter och tro att allt kommer att bli bra. Det verkar också vara en god idé att variera mellan olika bakteriekulturer.
Fotnot1: Probiotika - nyttiga magbakterier - är ej att förväxla med prebiotika, som är livsmedel som verkar främjande för dessa bakterier. Det kan vi ta en annan gång!
Fotnot2: Många av de probiotiska bakterierna är patenterade av de olika företagen. Lactobacillus plantarum 299v är t.ex. Provivas bakterie, och Arla har sin Lactobacillus casei F19.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)